1986

När du känner dig lycklig och börjar tänka... om du är värd det efter allt du har gjort och varit med om!?!?!

Året är 1986-87 ..... Jag hade varit utan hem för en stund och allt verkade hopplöst .... Jag svävar runt och flöt med tiden som var, kan inte minnas när på året det var. Jag stal för att få något att äta ... och polisen hade tagit min knarklangare som jag också arbetat som kurir för! Jag var desperat ... inget hem .. ingen mat ... inga droger, jag visste inte vad eller hur jag skulle gå eller göra! Jag började göra små inbrott under sommaren där jag såg att det fanns saker att sälja och jag kunde få tak över huvudet (för natten). Jag var på väg utför ... att dö ... det kändes i varje nerv och ven i kroppen,då träffade jag mina pojkars mamma för första gången . Allt verkade lysa upp, men jag var så långt under ytan.De första månaderna var att åka ambulans eftersom jag tog överdos .. men de räddade mig varje gång (mitt minne är så suddig, så jag skriver från vad jag minns och pojkarnas mamma berättade för mig). Vilken start i en relation eller vad man ska kalla det:. (... Men jag bestämde mig för att sluta, under det året hade jag varit på heroin, men de mest amfettamin.När det inte var nog, tog jag sprutor med heroin.Innan jag beslutade att sluta så jag höll på att ta död MKT god vän eftersom jag var en total obalans i psyket, fick  för mig att han och pojkarnas "mamma hade varit otrogna (men så var det inte) men min hjärna gick för högt tryck och jag lurade mig själv totalt ... det var i pannrummet i hans villa som jag misshandlade honom och försökte sedan strypa honom (detta berättade pojkarnas mamma  för mig .. Jag har ingen aning om det). Hur droger förvrider och förvandlar en till något man inte vill vara..hon kom ner i källaren för att hon hörde en jävla liv! Hon fick se hur han började vara helt livlös ... hon flög på mig o knuffa undan mig och en annan vän kom o gjorde konstgjord andning på honom. Om de inte hade kommit ner, hade jag dödat honom (jösses, han var en av mina bästa vänner och inte en knarkare),det var då  jag beslutade att sluta med droger!

Jag lyckades sluta men det var tufft ... den enda hjälp jag hade var goda vänner och pojkarnas mor ... Hon lämnade jobbet för att hjälpa mig:. (hon kunde inte ha mig i möblerade rum, jag var arg och slog sönder allt,det slutade det med att jag bara hade en madrass på golvet i ett rum.. Värst var i smärtan. hela kroppen knöt sig i kramper.. jag inte kunde stå eller sitta ... Jag vred som en mask på golvet ... och några ögonblick jag svimma. annan sak som var .. jag bara har svaga minnen av det jag låg i min egna spyor ... Jag hade kissat på mig ... Jag hade bajsat på mig på grund av dessa anfall, som innebär att kroppen inte klarade av dem ... i intensiva kramper jag svimma! Detta varade ett par dagar ... när det var avklarat och jag började vakna till kom suget, jag var tvungen att kämpa varje minut ... och så snart pojkarnas mor var ute fick jag en barnvakt så jag inte hitta på nått dumt eller gick ut för att få droger!

Jag vet inte hur mycket jag bad O tiggde om att få ta droger bara för att jag inte ville ha den smärta som slet i kroppen och för att eliminera begäret ...

Det hade funnits en tid och allt verkade coolt, jag hade förtroende för att gå till affären ..... som slutar med katastrof ... Jag träffade en gammal vän o det var kört ... då det blev en resa som inte var av denna värld och en ny resa till akuten i ambulansen (på grund av överdos)!

Efter den tiden fick jag inte gå på toalett ensam ... Jag kunde inte göra någonting ensam .... men det var bara för att jag ville sluta ... Jag blev väldigt arg och galen ibland .... vissa dagar jag vände upp och ner hela lägenheten i hopp om att hitta något som  kunde lindra smärtan och begäret, men det fanns ingenting alls,,, slutade alltid med att jag kröp upp i knät på pojkarna mor grät som ett litet barn . Detta varade länge ,det slutade med att vi gick isär! ... sedan kom sommaren ..i Augusti körde en vän  av vägen och jag satt i baksätet ...

Men det är en annan historia!

Jag är inte ute efter sympati från den här bloggen ... vet att det finns fler som har drabbats av missbrukare !

Du kan inte lita på en missbrukare ...men med rätt stöd och hjälp har alla samma möjlighet att få ett värdigare liv.
Et drogfritt liv :) och alldrig mera slav under ett beroende som skövlar allt i sin väg i jakten på droger!


Mvh Kenneth Alfsson


When you feel happiness begin to think if you are worth it after all you have done and been through !?!?!

The year is 1986-87 ..... I had been without homes for a while and everything seemed hopeless .... I just float around and flowed over time that was, can not remember when in the year this was. I stole to get something to eat ... that the police had taken my drugdealer as I too worked as a courier for! I was desperate ... no home .. no food ... no drugs, I did not know what or how I would go or do! I started to make small burglary in the summer where I saw that there were things to sell and I could get a roof over your head ( for the night). I was on my way over ... about to die ... it felt in every nerve and vein in the body, I met my boys' mom the first time then. Everything seemed to brighten, but I was so far LOW EBB so that the first months was to go ambulance because overdose .. but they save me every time (my memory 'm so blurred, so I write from what I remember and the boys' mother told me). What the beginning of a relationship or whatever you should call it: (... but I decided to stop. In the last year, I had been on heroin, but most amfettamin ... most amfettamin I came in through the nose .. . when it was not enough, I took the syringes with heroin.Innan I decided to stop so I held on to take the death of a MKT good friend because I was a total imbalance in the ignition, I got me that he and the boys' mother had been together (but it was not) but my brain went to high pressure and I fooled myself totally ... it was in the boiler room of his villa that I assaulted him and then tried to strangle him (this is boys' mother told me .. I have no idea about it). How drugs distorts and transforms even the main one to come is really not ... she came down in the basement because she heard a fucking life! Then she got to see how he started to be completely lifeless ... she flew at me o JOSTLE me and another friend came o did artificial respiration on him. If they do not come down, I had killed him (Jesus, he was one of my best friends and not a junkie), it was well then that I decided to stop drugs!

I managed to stop but it was tough ... the only help I had was good friends and the boys' mother ... she ended up the job she had to help me: (. We could not have me in furnished rooms, I was mad and smashed it did, it ended up I only had a mattress on the floor of a room. The worst was in pain throughout the body so i could not stand or sit ... I was twisting like a worm on the floor ... and some moments i swoon. Another thing that was .. that I just have weak memories of the I was in my own vomit ... I had peed on me ... I had poop on me because of these seizures, which the body does not cope with them ... in intensive cramps I swoon! This lasted a couple days ... when it was done and I started to wake up to was craving , I had to fight every minute ... and as soon as the boys' mother was out, I got a babysitter so I do not find the stupid reached or went away to obtain drugs!

I do not know how much I beg o asked to take drugs just because I did not want the pain that untied in the body and to eliminate the craving ...

There had been some time and everything seemed cool, I had the confidence to go to the store ..... that end in disaster ... I met an old friend o it was bogged ... when it became a trip that was not of this world and a new trip to the ER in the ambulance (due to overdose!

After that time, I do not go on toilett alone ... I could not do anything alone .... but it was only because I wanted to stop ... I became very angry and mad sometimes .... some days I turned upside down the whole apartment in the hope of finding something could mitigate the pain and craving, but there was nothing at all,,, usually end up that I crept up in the knee on the boys mother wept as a small child. This lasted a long time ago, it get to much and we were divided ... then came the summer .. August friend drove off the road ...

But that is another story!

I am not looking for sympathy from this blog ... know that there are more who have been victims of abusers ... a desperation users is VITAL!!

You can not trust an addict ... It says that it does have not met in a really heavy users. I just wanted to ease the pressure ..... for there are thoughts that come when you feel happiness and the matter will, if it is worth it ... but all are worth knowing happiness is reached exception!

But it is difficult to maintain the feel of it is not turned away when the feet of one's life will catch up with ... maybe I can avoid it now ... this is the first meadow, I write so deep about this time ... maybe it will be easier next time tanks will that does not feel worth luck!

Regards  Kenneth Alfsson